Här kommer några bilder från förra året. Ett inte så produktivt år men lite hann jag med. Utställningen i början på året gav en bra erfarenhet och väldigt roligt att få visa upp sina bilder som tavlor. Det blev en helt annan känsla, det var på riktigt.
Förra veckan avgjordes tävling för Årets bild och Kollektion, totalt 4 kategorier i Huskvarna fotoklubb. Det gick bra för mig och jag blev också Årets fotograf i klubben, den utmärkelsen är den sammanlagda poängen i deltävlingar över året.
1:a plats digital enstaka bild
01 – Jag vill följa stigen in i morgonljuset
Vi gillar ljuset med solstrålarna som på ett fint sätt strålar genom grenen ,
stigen som börjar i nedre högra hörnet och på ett snyggt sätt leder oss genom
bilden. Det är en mild behaglig färg i bilden som ger en lätt drömsk känsla.
2:a plats påsikt enstaka bild
02 – I väntan på sällskapet
Här har fotografen haft en idé för sin bild. Den innehåller en berättelse; han måtte väl komma. Under tiden som kvinnan väntar kikar hon litet närmare på blomsterarrangemanget. Fint komponerad bild; bortsett från golvlampan vars gula skärm drar till sig blicken för mycket.
1:a plats digital kollektion
01 – Kvällsljuset
En kollektion med fint ljus där blomtemat är lagom varierat. Bilderna utgör en harmonisk enhet. Blomman i varje bild är föredömligt frilagd mot den oskarpa bakgrunden som för övrigt heller inte innehåller några störande element. Stort grattis till segraren i Årets kollektion.
2:a plats digital kollektion
02 – I mitt gröna rum
Bra tanke i bilderna. Kul ide!
Under vintern finns tid att gå igenom de foton man tagit under året. Hittade en mapp med bilder från hösten. Kände att det var lite kul med färger.
Den dimmiga morgonen var superhärlig att uppleva, grå men väldigt stilla.
Det är lite roligt att gå igenom bilder från året som passerat. Man hittar lite sommarminnen. Med det grå trista vädret som nu är blir man glad att hitta lite färg och en känsla av värme. Vissa dagar blev väldigt tidiga för att hinna med soluppgången, men det är värt det varenda gång.
Under julledigheten kom jag ut för att fotografera vinterlandskap, sen eftermiddag före julafton och juldagsmorgon. Det som slår mig är tystnaden. Det enda som hörs är en korp som flyger över förövrigt kallt och tyst. Härliga upplevelser.
Utställningsarbete har upptagit mycket tid under höst och vinter. Då det är första gången jag har utställning är det mycket nytta att lära sig. Tacksam att jag gör detta med en fotokompis.
Just nu går mycket tid till produktion för utställning. Fotograferingen får stå tillbaka lite, återkommer med närmar information om utställningen.
Vissa perioder blir det mer sällskap med kameran än andra. Har haft en period där det definitivt varit mindre fotografering. Har fokuserat på att framkalla bilder. Idag var jag ute till Girabäcken, helt underbar vind, det blir desto roligare med lång exponering. Tog med några bilder på Vildvin, det får såna fantastiska färger.
När blommorna försvinner får man som vanligt hitta annat att fotografera. Landskapet ligger nära tillhands. Igår testade jag att fotografera månen. Det är spännande att se hur snabbt det rör på sig, behövs inte mycket för att få en rörelseoskärpa. Jag fick inte till det.
I veckan som gick var jag och en fotokompis iväg och fångade Sileshår på bild och när man ändå var på marken så blev det även lite ljungblommor.
Under semestern har jag gått upp väldigt tidigt just för att fotografera gryning. Vara på plats under blå timmen för att kunna säga god morgon till solen. En av dessa tidiga morgnar spenderade jag på Högbergsfältet strax utanför Persberg i Värmland. Har trampat denna mark många gånger och gamla tider gör sig påminda överallt. Alla dessa gruvhål och kvarlevor av hus där ruiner av slaggsten och jordkulor nu finns kvar. Den stora klockstapeln står som ett monument med Yngen nedanför sig.
Det är med respekt man tänker på de människor som levde och arbetade på området, ett tungt och smutsigt arbete. Stanna upp, lyssna, man kan kanske höra släggorna slå för att få loss bitar av järnmalm.
Boken Järnmärkt av Helén Wigh utspelar sig just på denna plats. Att få en historia berättad på en plats man trampat ikring på gjorde det lilla extra för mig. Det tog 3 dagar att läsa boken, spännande från första till sista sida.
Denna morgon blev inte riktigt vad jag hade hoppats på det blev var för molnigt. Det är ju inget man kan påverka, så ytterligare en anledning att återvända.
